Hej igen. Vi åkte till ransta och firade kusinen :) en mys kväll med kusinerna + Hevi, moster och morbror :) visserligen va viktor och mamma där men det stängde jag ute.  det visade sig att en trevlig och mysig kväll med en komedi va precis vad jag behövde för att må lite bättre :) helt perfekt men när man åker hem blir det lite sämre men det blev att prata med gustav och då mår man alltid lite bättre see ya
 

Hej igen.
ingenting har blivit bättre direkt utan bara värre. Viktor har redan förklarat för mig att hela skolan kommer ta självmord när jag kommer tillbaka från tyskland. Han har förklarat att jag inte har något värde att jag knappt räknas och jag vet att jag inte borde ta åt mig. Men det är ju inte bara han som säger det utan flera stycken. Det känns som om jag inte hör hemma här, jag hoppas jag kommer in på mitt gymnasium i stockholm och att folk där accepterar mig som jag är. Jag har ingenstans att ta vägen, jag försöker vara en duktig dotter jag är tyst och snäll, jag har gjort det hon bett mig om och jag använder helgen åt att göra mina läxor för nästa vecka. Det har jag försökt med hela dagen men dom är ändå inte nöjda. Vad ska jag göra för att dom ska bli nöjda, tycka om mig och vara stolta? Jag vill ha tillbaka mina gammla föräldrar. Jag känner knappt igen dom min generösa, snälla och tröstande mamma har blivit en egoistisk, skvallrande liten fjortis och min pappa han är väl mer som förut än mamma men han finns aldrig här och han bara klagar och håller på precis som viktor för han tror han är rolig. Han säger visserligen inte att jag inte har något värde men han säger ändå saker som sårar.
Mina ögon jag brukar vara så stolt över, de skiftar färg mellan blått, grått och grönt men under en lång tid nu är de bara grå och livlösa. Mitt tjocka hår som brukar glänsa så fint i solen hänger nu i stripor efter bara någon timme och är totalt glanslöst. Jag har inget kvar utom mina vovvar de är de ända i det här huset som ser hur dåligt jag mår, de ser när jag kämpar mot tårarna.

Jag har börjat tända ljus i mitt rum nästan jämt. Jag tänder två ljus och det känns som om jag inte är ensam längre utan som om någon ser och förstår.

Jag har tagigt lite bilder idag kolla här,
       Får se om jag bloggar mer sen hejdå